Problematisering

Problematisering innebär att man ändrar synsätt. Man utgår från någonting som man upplever som en självklarhet. Man problematiserar detta självklara genom att tänka ”vilka problem finns dolda bakom denna självklarhet?” Värdet i att problematisera ligger i att man kan upptäcka risker som man annars varit omedveten om, och därmed får möjlighet att motverka dessa.

Trenätsteorin och Complador är redskap för att synliggöra komplexa sammanhang och kan där användas för att problematisera företeelser i skolan.

Exempel
En lärare finner en övning i en lärobok. Övningen är ett erbjudande från läroboksförfattaren till läraren. Man kan förvänta sig att läroboksförfattare och läroboksförlag är seriösa aktörer som bara erbjuder lärarna väl genomtänkta produkter och det är därför rimligt att läraren upplever det som en självklarhet att låta sina elever göra den.
Trenätsteorin ger möjligheter att problematisera denna självklarhet genom att sätta in övningen i ett större sammanhang:

• Hur ser elevernas behovsnät ut?
• Vilka nu-behov har de – kan övningen tänkas tillgodose några av dessa?
• Vilka behovskedjor utgår från kunskapsmålen?
• Vilka behov i dessa futurala behovskedjor har mina elever – och hur skulle övningen kunna bidra till att dessa tillgodoses?
• Skulle övningen kunna tillgodose både nu-behov och behov i de futurala behovskedjorna, eller bara nu-behov? Har vi tid för övningar som inte tillgodoser behov futurala behovskedjor?
• Om övningen tillgodoser somliga elevers behov, men inte andras – hur kan den kompletteras med andra övningar så att alla får behov tillgodosedda?
• Kan övningen tänkas innebära risker för att försvåra elevernas fokusering på sådant som kan bidra till att behov i futurala behovskedjor tillgodoses?

Övningen kan skrivas in i Compladors strategiperspektiv som en aktivitet, och sedan kan svaren på frågorna skrivas in i samma trenäts behovsperspektiv. Ju flera strategier utifrån behoven som kan samordnas, desto bättre är övningen. Ju färre, desto sämre. Och om övningen motverkar viktiga processer – t.ex. genom att stjäla tid från viktiga lärprocesser eller splittra eleverna så att sådana lärprocesser inte uppstår – desto sämre och mer olämplig är den naturligtvis.
En övning som i sig är mindre lämplig kan kombineras med andra inslag med ett gemensamt syfte, dvs. användas i samverkande strategier så att den totala effekten kan bli bra.